Så förändras fjällens flora och fauna med klimatet

Den skandinaviska fjäll­världen blir blötare och grönare när klimatet blir varmare. Men för tillfälliga besökare kan skiftningarna vara svåra att uppfatta. Björkskogen klättrar upp för sluttningarna, videsnåren växer på allt högre höjder och tundravegetationen

Sammanhang: ...Men bilder och data ljuger inte och påminner oss om att stora förändringar faktiskt sker under en människas livstid. Willem Goedkoop Bild: Jenny Svennås-Gillner / SLU Professor i miljöanalys vid Sveriges lantbruks­universitet. Forskar om akvatiska ekosystem och näringsvävar, särskilt klimatbetingade förändringar i arktiska/alpina vatten. ...

Omnämnda platser: Arktis, Willem, Skandinavien. Omnämnda personer: Jenny Svennås-Gillner.

Tussilagon exceptionellt tidig i år

Ovanligt lite snö i norra Sverige har gjort att tussilagon blommar ovanligt långt norrut. Överlag blommar några av våra vanligaste vårblommor i genomsnitt ett par veckor tidigare än för 150 år sedan. Forskarna bakom Vårkollen bad dig att spana efter tussilago

Sammanhang: ...Ola Langvall, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Bild: Lasse Arvidson Vårens förändringar under 150 år – Tussilagon kommer gärna i snöfria, solbelysta dikeskanter. ...

Omnämnda platser: Sverige, Östersjöns, Valborg. Omnämnda personer: Ola Langvall, Lasse Arvidson.

Vindkraftverk till havs blir konstgjorda rev för fiskar

När vindkraftverk byggs till havs förändras också livet under ytan. Nya revliknande miljöer kan locka fiskar och andra arter till fundamenten. Marinekologen Marcus C. Öhman studerar djurlivet kring svenska vindkraftverk till havs och ser likheter med korallrev

Sammanhang: ...Öhman Bild: Lars Andersson Docent i marinekologi och senior forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Medförfattare till mer än 80 vetenskapliga artiklar och rapporter, inklusive Naturvårdsverkets rapport Effekter av havsbaserad vindkraft på fisk. ...

Omnämnda platser: Göteborgs, Östafrika, Öresund. Omnämnda personer: Marcus C. Öhman, Lars Andersson, Erik Öhman.

Älgen ny på rödlistan – men tumlaren och igelkotten väcker större oro

Älgen gör entré på rödlistan och sällar sig till arter som igelkott och Östersjötumlare, som fanns där sedan tidigare års listor. Bild: Getty images I dag släpps Sveriges nya rödlista och älgen lär överraska flest. Men för igelkotten och tumlaren är läget

Sammanhang: ...Den är framtagen enligt internationella naturvårdsunionen IUCN:s rödlistningskriterier. Bedömningen utförs av SLU Artdatabankens medarbetare i samverkan med drygt 100 artexperter i 15 kommittéer och även andra externa experter. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Sverige, Östersjötumlare. Omnämnda personer: Henrik Thurfjell, Olle Amcoff, Sven Birkedal.

Urskogar lagrar betydligt mer kol än brukade skogar

Bara i jorden i urskogen finns det lika mycket kol som i hela ekosystemet i brukad skog. Bild: Getty images Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar. Marken i urskogen rymmer lika mycket kol som hela ekosystemet i den brukade skogen.Det

Sammanhang: ...Svårt att jämföra skogar rättvist Michael Gundale är professor på institutionen för skogsekologi och skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han har läst studien. – Sammantaget tar de upp en mycket viktig fråga inom ett större ämne, hur skogar och skogsbruk påverkar klimatet. ...

Omnämnda platser: Sverige, Markinventeringen. Omnämnda personer: Michael Gundale, Anders Ahlström.

EU:s lag för att restaurera natur: ”Sveriges regering vill göra så lite som möjligt”

Regeringen har uppmanat Naturvårdsverket att använda 1995 som referensår i förslaget till naturrestaureringslag. Det skulle innebära att ingen ytterligare naturskog som denna skulle behöva skyddas eller restaureras. Bild: Schon/Getty images Senast på fredag

Sammanhang: ...På torsdag eller fredag ska Naturvårdsverket presentera sitt förslag till en sådan plan, som regeringen kommer att bearbeta och lämna vidare till EU-kommissionen i september. Torbjörn Ebenhard vid SLU. Bild: Annika Borg Den förmodligen mest brännande frågan, som många naturvårdsintresserade kommer att bläddra direkt fram till när förslaget kommer, är vilken ”gynnsam referensareal” som Naturvårdsverket föreslår. ...

Omnämnda platser: Naturskyddsföreningen, Ambio, Sveriges. Omnämnda personer: Torbjörn Ebenhard, Annika Borg, Jörgen Sundin.

Svensk skog bromsas av ökad koldioxid i luften

Kelley Bassett och hennes forskarkollegor har analyserat drygt 1 600 borrkärnor som förvarats i källaren vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå. Bild: Kelley Bassett Svenska träd växer allt sämre. Samtidigt minskar tillgången på kväve. Med hjälpav

Sammanhang: ...Efter varje avslutad fältsäsong har borrkärnorna packats ner i lådor i skogsfakultetens källare vid SLU i Umeå. I dag finns det över en miljon borrkärnor där. Borrkärnorna har arkiverats i pappersrör. ...

Omnämnda platser: Umeå, Sverige. Omnämnda personer: Kelley Bassett.

Colossal biosciences: Från utdöda vargar till biologisk mångfald

I april 2025 fylldes världens nyhetssidor av tre snövita vargar döpta till Romulus, Remus och Khaleesi. Företaget Colossal biosciences lanserade de tre djuren som en återfödelse av den utdöda jättevargen. De stora nordamerikanska vargarna dog ut för runttiotusen

Sammanhang: ...Anna M. Johans­son är docent i populationsgenetik vid SLU. Bild: Privat Riskerar att göra mer skada än nytta Anna M. Johansson är docent i populationsgenetik vid SLU, där hon arbetar med att kartlägga och bevara den genetiska variationen hos svenska lantraser. ...

Omnämnda platser: evolutions­genetik, Colossal, Asien. Omnämnda personer: Elisabeth Ann, Beth Shapiro, Anna M. Johansson.

Från utdöda vargar till biologisk mångfald

Ny genteknik öppnar för att rädda arter som är på gränsen till att dö ut – men med metoderna kommer också nya utmaningar. Är vi redo för riskerna? I april 2025 fylldes världens nyhetssidor av tre snövita vargar döpta till Romulus, Remus och Khaleesi. Företaget

Sammanhang: ...Anna M. Johans­son är docent i populationsgenetik vid SLU. Bild: Privat Riskerar att göra mer skada än nytta Anna M. Johansson är docent i populationsgenetik vid SLU, där hon arbetar med att kartlägga och bevara den genetiska variationen hos svenska lantraser. ...

Omnämnda platser: Wyoming, USA, Asien. Omnämnda personer: Cock van, Linda Laikre, Cock van Oosterhout.

Blodbrownie i kamp mot matsvinnet

Mycket går till spillo redan i produktionen av livsmedel. Ett svenskt forskningsprojekt laborerar med nya produkter för att ta vara på svinnet. Först ut är en brownie bakad med koblod. I Sverige slängs 38 kilo livsmedelsavfall per person – innan maten ens

Sammanhang: ...Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och bedrivs i samarbete med Axfoundation, föreningen Matsvinnet, Ipsos och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Målet är att ta fram produkter som kan bidra till att minska svinnet. Blodbrownie tar tillvara på svinn En blodbrownie på 20 gram innehåller 1,9 milligram järn, vilket motsvarar 13 procent av det rekommenderade järnintaget för kvinnor i fertil ålder...

Omnämnda platser: Sverige, Blodbrownie, Stockholm. Omnämnda personer: Emma Moberg.