”Skolans halvblindhet botas inte med ännu en reform”

Debatt ”Varje ny reform, rutin och uppföljningsmodell prövas mot en enkel fråga: ökar eller minskar den lärarens och elevernas möjlighet att stanna kvar när världen öppnar sig i undervisningen?”. Pål Christensson varnar för en skola som fastnar i sina egna

Sammanhang: ...Jag har mött politiker, skolchefer, rektorer och lärare som vet vad utbildning bör vara och som gör sitt bästa för att värna den. ”Goda krav samlas” Ändå händer något när alla goda krav samlas i skolans vardag: skollag, likvärdighet, nationella prov, särskilt stöd, anpassningar, dokumentation, uppföljning och anmälningar om kränkande behandling. ...

Omnämnda platser: Sundsvall. Omnämnda personer: Pål Christensson.

”Vi accepterar slitna och underfinansierade skolor”

Debatt ”Det ska inte spela någon roll om en elev går i skolan i Jokkmokk, Stockholm eller Bromölla. Rätten till en god utbildning ska inte avgöras av kommunens ekonomi eller politiska prioriteringar”, skriver Annelie Mickelsson. 19 000 elever slås ut årligen

Sammanhang: ...Samtidigt förvånas vi över sjunkande resultat, ökande psykisk ohälsa och att allt fler unga hamnar utanför utbildning och arbetsmarknad. ”Handlar om mätningar” Debatten om skolan handlar ofta om mätningar. Nationella prov, internationella kunskapsjämförelser och rankinglistor avlöser varandra. Resultaten analyseras, jämförs och diskuteras. ...

Omnämnda platser: Sverige, Stockholm, Jokkmokk. Omnämnda personer: Annelie Mickelsson.

Nytt uppdrag – så ska anpassade gymnasiet få ett lyft

Gymnasieskola Skolverket får i uppdrag att se över den anpassade gymnasieskolan, och Skolinspektionen ska se över elevernas läroböcker. – Halleluja, säger specialläraren Denice Sverla. Gång på gång har hon vittnat om den låga anställningsgraden bland elever

Sammanhang: ...Nu ger Lotta Edholm (L), forsknings- och högskoleminister två uppdrag till skolmyndigheterna. Skolverket ska se över utbudet av nationella program inom anpassad gymnasieskola, i förhållande till elevernas önskemål och arbetsgivarnas behov. ...

Omnämnda platser: Bildbyrån. Omnämnda personer: Denice Sverla, Lotta Edholm.

”Dagens betygskaos sviker de svagpresterande”

Slutreplik ”Den som värnar kunskap, rättvisa och svagpresterande elevers rätt till stöd bör därför inte försvara dagens betygskaos”, skriver betygsutredaren Magnus Henrekson och skolforskaren Jonas Vlachos. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Poängen är att lärarnas bedömningar ska ankras i nationella slutprov som gemensam måttstock. Riskerar beröva stödet Den mest problematiska delen av Kants replik är påståendet att systemet bara ska ”sortera” elever och att svagpresterande skulle drabbas. ...

Omnämnda platser: Vlachos. Omnämnda personer: Magnus Henrekson, Jonas Vlachos.

”Hur många elever har vi råd att förlora?”

Debatt När resultaten sjunker letar vi efter snabba förklaringar eller syndabockar. Ofta riktas blickarna mot lärarna. Men läraren kan inte ensam kan bära ansvaret för utvecklingen. Kunskap skapas i samspelet mellan elever, vårdnadshavare, skola, huvudmän

Sammanhang: ...Varje vår lämnar tusentals elever den svenska grundskolan utan behörighet till gymnasiets nationella program. Bakom statistiken finns unga människor vars möjligheter till vidare studier och framtida arbetsliv begränsas redan innan de fyllt sexton år. ...

Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Sofia Theodoridou.

”Svagpresterande kommer få svårare med nya betygen”

Debatt Jonas Vlachos framför en lögn när han skriver om nya betygen. Det skriver kunskaps- och resultatstrategen Johan Kant i en replik: ”Frågan är vad de som förordar systemet tänker att ’gänget’ som inte är så värst begåvade ska ägna sig åt.” Detta ären

Sammanhang: ...Deras bedömningar kommer finnas kvar och kalibreras med de nationella proven. Detta är en diabolisk lögn. ”Saknas kriterier” Lite fakta i frågan: Det nya betygssystemet kommer ha 10 steg, där betyget 4 ska motsvara dagens E. ...

Omnämnda platser: Vlachos, Norrtälje. Omnämnda personer: Jonas Vlachos, Magnus Henreksons, Johan Kant.

Vilka nya skolreformer har beslutats? Här är förändringarna som börjar gälla 2026 och 2028

Skolpolitik Vad, hur och när? Här är riksdagens beslut om ”den nya skolan” och reformerna som ska reglera lärares undervisningstid, öka deras makt, men minska stök, dokumentation och betygsinflation. Riksdagen har röstat igenom ett stort skolpaket – härär

Sammanhang: ...Nytt betygssystem Vad innebär beslutet? En tiogradig skala där F-betyget skrotas. Nationella slutprov införs i grundskola, specialskola, gymnasieskola och Komvux. Dessa ska från 2031 rättas digitalt. ...

Omnämnda platser: Komvux, Skollagen.

Riksdagen: Fritt fram för nya betygen i skolan

Skolpolitik Skrotat F-betyg, tiogradig betygsskala, obligatoriska bedömningsråd för lärare och ett nytt meritvärde som baserats både på lärares betyg och resultat på nationella slutprov. Riksdagen har godkänt förslagen om nytt betygssystem. Riksdagen röstade

Sammanhang: ...Men nu har riksdagen klubbat Magnus Henreksons förslag till ett nytt system: En tiogradig skala där F-betyget skrotas. Nationella slutprov införs i grundskola, specialskola, gymnasieskola och Komvux. Dessa ska från 2031 rättas digitalt. ...

Omnämnda platser: Komvux. Omnämnda personer: Magnus Henrekson, Magnus Henreksons.

Nu ska F-betyget röstas bort – här är varningarna

Skolpolitik På tisdagen väntas riksdagen besluta om ett nytt tiogradigt betygssystem med nationellt rättade digitala slutprov. Men det dröjer innan det är på plats. – Skolverket har knappast kompetens att bygga det tekniska system som behövs, säger betygsutredaren

Sammanhang: ...Enligt förslaget ska de första nationella slutproven genomföras i gymnasieskolan från och med våren 2029 och högstadiet från och med våren 2031. ...

Omnämnda platser: Vlachos, Skatteverket. Omnämnda personer: Magnus Henrekson, Jan Björklund, Simona Mohamssons.

Utredarna: ”Betygen och läroplanen går hand i hand”

Debatt Kritiker av det nya betygssystemet menar att det inte är målrelaterat och att det saknar de grunder som lärare betygsätter. Nu svarar utredarna Magnus Henrekson och Thomas Persson på invändningarna. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Likvärdigheten mellan betygen är i första hand viktig när eleverna ska söka vidare till nästa nivå. Därför gör de nationella slutproven i det nya betygssystemet elevernas meritvärden jämförbara och rättvisa vid antagning. ...

Omnämnda platser: Specialpedagogens. Omnämnda personer: Thomas Persson, Magnus Henrekson.