Ny granskning: Så ska ”gråzonsbarnen” få rätt stöd

Vi Lärare har i flera artiklar uppmärksammat ”gråzonsbarnen”, den elevgrupp som inte har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och alltså välkomnas av den anpassade grundskolan, men som har svag teoretisk begåvning och liten möjlighet att nå kraven

Omnämnda platser: Fohlin. Omnämnda personer: Fredrik Sandström, Rektor Linnea.

”Elevernas behov av stöd kommer inte försvinna”

2028 försvinner extra anpassningar ur skollagstiftningen – ett efterlängtat besked efter år av växande administrativa krav. Men låt oss inte lura oss själva. Elevernas behov av stöd kommer inte att försvinna. När extra anpassningar infördes 2014 var detegentligen

Omnämnda platser: Södertälje, Ledning. Omnämnda personer: Rebecca Dahlin.

Elinor Keiriö Östlin: Vad händer med leken när jag kommer in i rummet?

Barnen leker i rummet bredvid. Jag hör hur de förhandlar, protesterar, skrattar och ändrar reglerna efter hand. Någon är hund. Varför vet jag inte. Sedan går jag in. Och något händer. Inte nödvändigtvis något stort. Kanske bara en blick. Ett ”vet du vad

Omnämnda platser: Östlin, Närvaron. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.

”Innan vi ställer krav måste vi skapa förutsättningar”

En lång utbildning gör dig inte automatiskt till en bra lärare. Ämneskunskaper och pedagogisk kompetens är självklart viktiga, men de räcker inte. Du kan vara hur välutbildad som helst och ändå misslyckas med att nå fram till eleverna framför dig. Det är

Omnämnda personer: Sonia Larsson, Jonas Nilsson.

Malins ”högläsningsrally” gav effekt – får Helgepriset

I sju år har Malin Rosendahl utvecklat sin metod ”Högläsningsrallyt”. Av erfarenhet visste hon att det var svårt att få tiden att räcka till för extra lästräning vid sidan om den ordinarie undervisningen. Så hon lät eleverna träna på texter med koppling till

Omnämnda platser: Helgepriset, Kungsbacka. Omnämnda personer: Malin Rosendahl.

Protesten: ”Allt mindre tid till kärnuppdraget”

Verkligheten för många universitetslärare är färre resurser, fler arbetsuppgifter och en växande administrativ börda. Undervisningstimmarna per kurs minskar samtidigt som administrativa krav ökar, men kvaliteten ska bibehållas. Lärare och forskare förväntas

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Marcus Löfdahl, Gudrun Hellström, Jörgen Berg.

Efter Pisa: Så kan Sverige lära av estländska skolan

Sveriges Pisa-resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse fortsätter att bli sämre. Samtidigt placerar sig återigen Estland i Europatoppen. Skillnaden väcker en avgörande fråga: Varför lyckas ett grannland skapa både höga kunskapsresultat och stark

Omnämnda platser: Estland, Estlands, Sverige. Omnämnda personer: Håkan Wiclander, Anna Olskog, Iwan Langermo.

”Pisa visar varför vi måste börja redan i förskolan”

Svenska elever gjorde ett magplask i Pisa – och förslag på åtgärder har inte saknats i debatten som följde. Men de flesta förslagen handlar om grundskolan. Sara Lindberg menar att insatserna krävs långt tidigare. Hon vill se obligatorisk förskola.

Omnämnda platser: Pisa.

Ny baskurs i svenska för lärare efter skärpta krav

Det nya kravet på minst C i betyg i svenska för blivande ämneslärare och D för lärare i förskola införs sommaren 2027, och risken finns att ännu färre söker till utbildningarna. Nu svarar lärosätena med en ny baskurs – som också garanterar plats på lärarutbildningen.

Omnämnda platser: Mälardalens. Omnämnda personer: Magnus Svensson.

Skolkar av rädsla för brott – facket kräver insatser

Skolan är den vanligaste brottsplatsen när unga drabbas, och 42 procent av eleverna i årskurs nio uppger att de utsatts för något av brotten misshandel, hot, sexualbrott, rån eller stöld. Det visar Brottsförebyggande rådets enkätundersökning med niondeklassare,

Omnämnda personer: Anna Olskog.